Att granska desinformation är viktigt. Men när journalistiken blir selektiv riskerar den att förlora sitt viktigaste kapital: förtroendet.
I Expressen beskriver Inas Hamdan svenska influencers som personer som “svartmålar Sverige och hyllar diktaturer” och som ingår i ett “ekosystem av konspirationsteorier”. Det är kraftfulla påståenden. Just därför måste de granskas noga.
I artikeln placeras personer som Ali Gorgi och profilen “Metro Finans” m.fl. i ett sammanhang med ord som “konspirationsteorier” och “auktoritära narrativ”. Kopplingen räcker ofta för att påverka läsarens uppfattning, även när beläggen inte utvecklas i detalj. Var går gränsen mellan att granska och att styra bilden?
Att diskutera makt, eliter eller geopolitik är i sig inget ovanligt. Det görs dagligen inom akademi, media och politik. Ändå avfärdas vissa röster snabbare än andra, särskilt när de inte passar in i etablerade perspektiv. Många upplever att kritik mot väst, svensk politik eller rådande utrikespolitiska narrativ granskas hårt och kopplas till “konspirationsteorier”, medan andra perspektiv sällan granskas lika intensivt eller alls.
Det handlar inte om att tillskriva journalister dolda motiv. Det handlar om urval för urval är makt.
I fallet med Ali Gorgi framgår det att han själv beskriver sitt innehåll som diskussioner och perspektiv, inte absoluta sanningar. Ändå presenteras han av Inas som en del av ett större problem. Är det en rättvis beskrivning? Eller riskerar det att förenkla en mer komplex verklighet?
Det är också svårt att bortse från att många av Inas Hamdans artiklar rör Mellanöstern. Kritiker menar att det finns en tydlig lutning i vilka perspektiv som lyfts fram och vilka som ifrågasätts. För journalistik handlar inte bara om vad man granskar, utan också om vad man väljer att inte granska.
Så frågan är enkel till Inas Hamdan: Granskar du makten eller granskar du främst de som utmanar den?
Journalistikens uppgift är inte bara att granska vissa röster utan att göra det konsekvent och med samma måttstock oavsett vem som talar. Annars riskerar den att själv bidra till polarisering.
Vi behöver mer granskning. Men framför allt behöver vi bättre granskning.
Ali Kader
Samhällsdebattör och ordförande, För allas bästa – en rörelse som verkar för ökad rättvisa, öppen debatt och lika värde för alla
Denna debatt artikel är en replik till Inas Hamdans artikel ” Svenska influencers svartmålar Sverige och hyllar diktaturer ” som publicerades den 19:e Mars 2026
